Ryssland under veckan: Dumaval, beslagtagna västerländska bolag och bränslekris (nr 38, 2026)
Veckans tydligaste tendens har varit den forcerade anpassningen av Rysslands inrikespolitik och ekonomi till det utdragna kriget. Myndigheterna har rensat det politiska fältet vid det pågående valet till statsduman, överfört kontrollen över västerländska detaljhandelskedjor till en polisgeneral och drabbats av allvarliga driftstopp vid oljeraffinaderier med åtföljande bensinbrist i flera regioner.
Samtidigt syns gränserna för regimens administrativa förmåga. Försöken att täcka förlusterna vid fronten genom böter för lokala tjänstemän och förberedelser för ny mobilisering skapar intern oro i förvaltningen, medan civila företag tvingas bygga skyddsrum och montera drönarnät på egen bekostnad.
Tillgångar från Auchan, Nestlé och Leroy Merlin överförs till polisgenerals bolag
Vladimir Putin undertecknade den 17 september ett dekret om att överföra de ryska dotterbolagen för franska Auchan, Lemana Pro (tidigare Leroy Merlin) och schweiziska Nestlé till så kallad tillfällig förvaltning. Som ny förvaltare utsågs bolaget L.E.V. Management. Enligt det ryska bolagsregistret leds företaget sedan den 10 september av Andrej Krajusjkin, generalmajor inom polisen och tidigare biträdande chef för inrikesministeriets migrationsenhet.
Undersökande medier visar att bolaget KS Logistika, som företräder intressen inom säkerhetseliten, länge försökt ta över Nestlés tillgångar. Koncernen har sex fabriker i Kaluga, Vologda och Samara oblast. Kremls talesperson Dmitrij Peskov motiverade beslutet med ukrainska attacker och västliga sanktioner. Nestlé uppger att bolaget utvärderar juridiska åtgärder för att försvara sina rättigheter, medan ryska Auchan har begärt formella förtydliganden.
Beslutet innebär att tvångsförsäljningar med rabatt nu ersatts av ren konfiskering till förmån för kretsar inom säkerhetsapparaten. Detta medför allvarliga risker för brutna leveranskedjor och försämrad standard inom livsmedelssektorn och handeln.
Varför detta är viktigt från Sverige: Händelsen visar för nordiska företag och europeiska myndigheter att det saknas förutsättningar att behålla tillgångar i Ryssland: neutral inriktning på basvaror skyddar inte längre mot övertagande av säkerhetseliten.
Källor: Mediazona, 17 september 2026; Novaja Gazeta Europa, 17 september 2026; Vazjnyje Istorii, 17 september 2026
Över 1 300 valobservatörer stoppades och manipulativ digital röstning infördes i dumavalet
Det ryska tre-dagarsvalet till statsduman startade den 18 september. Enligt oppositionspartierna KPRF och Jabloko nekades minst 1 334 observatörer (984 från kommunisterna och 350 från Jabloko) tillträde till vallokalerna under första dagen, främst i Moskva, Sankt Petersburg samt Voronezj och Leningrad oblast. Två observatörer från Jabloko fick dessutom elektroniska inkallelseorder via myndighetsportalen Gosuslugi strax före öppning.
Säkerhetsstyrkorna utövade även direkt fysiskt tryck. I Rostov-na-Donu fördes Jablokos observatör Boris Mikljukov bort av maskerad polis och dömdes till 100 000 rubel i böter (cirka 10 000 kronor) för en kommentar i sociala medier. I Moskva försvann miljöpartiet De grönas kandidat Julija Kuznetsova under ett dygn, samtidigt som hennes observatörer ströks med förfalskade dokument. En oberoende teknisk granskning av valsystemet GAS Vybory 2.0 visade funktioner för direkt protokollförfalskning och okontrollerad inmatning av distansröster (DÈG). I Moskva rapporterades ett hundrafalt högre valdeltagande via DÈG än 2021, samtidigt som de fysiska vallokalerna stod tomma.
Flerdagarsvalet, uteslutningen av observatörer och ett slutet digitalt system omöjliggör all verklig kontroll av valresultatet.
Varför detta är viktigt från Sverige: Den omfattande manipuleringen och utrensningen av observatörer är avgörande underlag för riksdagen och Utrikesdepartementet vid bedömningen av den nya statsdumans legitimitet.
Källor: Vazjnyje Istorii, 18 september 2026; Novaja Gazeta Europa, 17 september 2026; Mediazona, 18 september 2026
Raffinaderiattacker slog ut Rosnefts anläggningar och orsakade bränslebrist i Sankt Petersburg
Rosnefts raffinaderier i Syzran och Saratov tvingades stoppa all produktion efter ukrainska drönarangrepp. Vid Syzran-anläggningen skadades en primär destillationsenhet vars reparation väntas ta minst en månad, medan den andra linjen redan reparerades efter en attack i juli. Saratovs raffinaderi, som skadades den 2 augusti, slogs ut på nytt precis före återstart.
Stoppen har lett till akut drivmedelsbrist i nordvästra Ryssland. I Sankt Petersburg och Leningrad oblast rapporteras brist på 92- och 95-oktanig bensin, med kötider vid mackarna på upp till 40 minuter. Myndigheterna i Leningrad oblast har bekräftat leveransproblemen, medan styret i Sankt Petersburg talar om tillfällig efterfrågeökning. Enligt branschdata har nästan varannan bensinmack i västra Ryssland haft tomma pumpar. Ryska Rosstat fortsätter att hemlighålla detaljerad statistik över bensinproduktionen.
Bortfallet ökar transportkostnaderna, försenar varuleveranser och driver upp inflationen, vilket sätter ökad press på Rysslands centralbank.
Varför detta är viktigt från Sverige: Krisen drabbar områden invid Östersjöregionen (Sankt Petersburg och Leningrad oblast), där interna bränslebrister påverkar transporterna till ryska oljehamnar i Finska viken (Primorsk och Ust-Luga).
Källor: Vazjnyje Istorii, 16 september 2026; BBC News Russian, 16 september 2026; Novaja Gazeta Europa, 17 september 2026
Upp emot 25 000 nordkoreaner monterar attackdrönare i Tatarstan
Upp till 25 000 medborgare från Nordkorea arbetar i ryska försvarsfabriker, främst i den särskilda ekonomiska zonen Alabuga i delrepubliken Tatarstan. Detta framgår av en rapport från den multilaterala sanktionsövervakningsgruppen MSMT, bildad av USA, Sydkorea, Japan och åtta europeiska länder.
Nordkoreanerna tas in i landet på studentvisum för att kringgå FN:s sanktioner. En arbetare tjänar cirka 7 500 dollar per år, men regimen i Pyongyang konfiskerar upp till 90 procent av lönen. Nordkoreas samlade intäkter från utlandsarbetare beräknas till 800 miljoner dollar det senaste året.
Arbetskraften löser den ryska vapenindustrins akuta personalbrist vid monteringen av Shahed-liknande drönare, samtidigt som Pyongyang förses med hårdvaluta till sitt robotprogram i strid med internationella förbud.
Varför detta är viktigt från Sverige: Sverige har en etablerad roll på Koreahalvön via sin ambassad i Pyongyang och övervakningskommissionen NNSC. Rysslands finansiering av Nordkoreas regim undergräver direkt det globala icke-spridningsarbetet.
Källor: Meduza, 17 september 2026; Novaja Gazeta Europa, 17 september 2026; Vazjnyje Istorii, 17 september 2026
Domstol i Moskva släppte lastbilschaufförer i målet om drönaroperationen Spindelnätet
Moskvas stadsdomstol avslog säkerhetstjänsten FSB:s begäran om förlängd häktning för fyra chaufförer (Michail Rjumin, Andrej Merkurjev, Aleksandr Zajtsev och Sergej Kanurin) som anklagats för inblandning i den ukrainska operationen Spindelnätet. Beslutet togs efter att riksåklagarmyndigheten vägrat godkänna åtalet för terrorism och högförräderi på grund av otillräckliga bevis. Männen belades istället med reseförbud.
Operationen gick ut på att transportera drönarkomponenter i förseglade containrar djupt in i Ryssland för anfall mot militära flygbaser. Försvaret visade att chaufförerna tog uppdraget via vanliga civila fraktbörser och saknade kännedom om lastens militära innehåll.
Beslutet är ett sällsynt bakslag för FSB:s metod att fabricera terroranklagelser mot civila yrkesförare i fraktkedjan.
Varför detta är viktigt från Sverige: Fallet belyser den civila transportsektorns sårbarhet i Östeuropa och riskerna för internationella logistikaktörer att utnyttjas i gråzonskrigföring.
Källor: Mediazona, 16 september 2026; Novaja Gazeta Europa, 16 september 2026; Vazjnyje Istorii, 16 september 2026
Tjänstemän bötfälls för misslyckad rekrytering medan eliten förbereder sig för mobilisering
Domstolar i minst 51 regioner har utdömt minst 61 bötesstraff mot kommunchefer och lokala tjänstemän för att de misslyckats med kvoterna för kontraktssoldater. Regionala regler föreskriver böter på 10 000 till 50 000 rubel (cirka 1 000 till 5 000 kronor), vilket tvingar tjänstemän till hårdare påtryckningar mot invånarna.
Samtidigt uppger Bloomberg att tjänstemän vid federala departement och mönstringskontor försöker öppna utländska bankkonton, flytta tillgångar och föra söner i värnpliktsålder utomlands i väntan på en ny mobilisering efter valet. Kremls talesperson Dmitrij Peskov har under den senaste månaden dementerat planerna fyra gånger.
Fakta bekräftar att tillströmningen av frivilliga avtagit trots engångsbonusar på över två miljoner rubel (cirka 200 000 kronor), och att trycket skapar växande demoralisering inom statsförvaltningen.
Varför detta är viktigt från Sverige: Oron inom den ryska byråkratin pekar mot risk för en ny flyktvåg av värnpliktiga män, vilket påverkar asylprövning och migrationsströmmar i Norden.
Källor: Novaja Gazeta Europa, 15 september 2026; Meduza, 18 september 2026; Vazjnyje Istorii, 18 september 2026
Detaljhandelskedjor och e-handelsbolag köper betongbunkrar och drönarnät
Stora ryska detaljhandelskedjor bygger egna försvarsanläggningar för att skydda sin logistik. Butikskedjan Pjaterotjka har lagt ut anbud på 85 modulära betongskyddsrum till sina centrallager i sju regioner, däribland Voronezj, Kursk och Rostov. Även livsmedelskedjan Azbuka Vkusa köper skyddskapslar till sin personal.
E-handelsjätten Wildberries har beställt 500 000 kvadratmeter skyddsnät mot drönare till sina lagerterminaler. Enligt BBC Russian har företaget sedan i somras betalat över 20 miljarder rubel (cirka 2 miljarder kronor) i skadestånd efter drönarangrepp. Ledningen har nu beslutat att överge modellen med stora centrallager till förmån för utspridd logistik.
Åtgärderna sker efter ett presidentdekret som ålägger företag att själva bekosta skydd mot luftangrepp. Dessa kostnader vältras över på konsumentpriserna.
Varför detta är viktigt från Sverige: Den snabba anpassningen av civil distributionsinfrastruktur till återkommande flygangrepp ger konkreta lärdomar för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i arbetet med logistikberedskap och civilt försvar.
Källor: Novaja Gazeta Europa, 15 september 2026; BBC News Russian, 18 september 2026; Novaja Gazeta Europa, 14 september 2026
Regissören Andrej Zvjagintsev stämplas som utländsk agent och forskare förhörs av FSB
Justitiedepartementet stämplade den 18 september filmregissören Andrej Zvjagintsev som utländsk agent. Zvjagintsev har vunnit priser i Cannes och Venedig samt nominerats till två Oscar. Vid filmfestivalen i Cannes i maj 2026 krävde han att kriget i Ukraina skulle stoppas. Statusen som utländsk agent medför förbud mot statligt stöd, undervisningsförbud, krav på stämpling av alla verk och hot om fängelsestraff vid bristande redovisning.
Forskningsmediet T-invariant uppger att säkerhetstjänsten FSB återupptagit förhören med akademiker. Forskare som undertecknade antikrigsupprop våren 2022 eller fanns i läckta oppositionsdatabaser kallas till förhör, och universitet och forskningsinstitut vägrar förlänga deras kontrakt.
Påtryckningarna mot kulturskapare och forskare raderar ut oberoende expertis och accelererar kompetensflykten från landet.
Varför detta är viktigt från Sverige: Repressionen mot akademin och kulturen ökar antalet ansökningar om fristäder via nordiska initiativ som ICORN och nätverket Scholars at Risk.
Källor: Mediazona, 18 september 2026; Meduza, 17 september 2026; BBC News Russian, 18 september 2026
Att hålla koll på
- Centrala valkommissionens officiella resultatpresentation för dumavalet den 21 september 2026: skillnader mellan vallokalsröster och digital röstning (DÈG).
- Europeiska moderbolagens agerande hos Auchan och Nestlé gällande rättsprocesser efter beslagtagandet av deras tillgångar.
- Ryska energiministeriets åtgärder för att hantera bränslebristen och dämpa bensinpriserna i nordvästra Ryssland.
- Tecken på nya mobiliseringsåtgärder så snart parlamentsvalet formellt är avslutat.
Varje nyhet har källhänvisningar. Sammanställs av en agent, granskas av en redaktör.
